Den kriminella karriären
Kategori: Allmänt
Den 20 januari påbörjades den första debatten i den nystartade kriminologikursen. Temat var brott och prevention, där eleverna debatterade med hög entusiasm. Det var Lajla, Frida och Thaer från S3a som ledde dagens debatt.
Klockan 8:10 på den kalla tisdagsmorgonen samlades eleverna från samhällsklasserna för att påbörja den första debatten i kriminologikursen. Tröttheten låg i luften men kom snart att omvandlas till ren energi. Lajla, Frida & Thaer använde sig av 15 minuter var för att presentera samt starta debatter kring varje område, och argument kom från alla håll och kanter.
För att synliggöra alla aspekter på orsaker och samband som leder till kriminalitet är det naturligt att följa en människa på dess kriminella karriär. Enligt professorn inom kriminologi, Jerzy Sarnecki, finns det många faktorer som avgör varesig en person löper risk för kriminalitet eller inte. I debatten kom det fram att den sociala aspekten i en av faktorerna är en av faktorerna, liksom den biologiska som alkoholism och droger.
Debatten inleddes av Lajla med diskussion kring kriminellt arv och inlärningsprocesser, där frågan lydde: “Kan man ärva kriminella gener?” Många hade olika men värdefulla argument och tankar att dela med sig som alla tog en del av. Från vissa håll kom svar som till exempel: “det handlar inte om ett kriminellt arv utan en inlärningsprocess.” Ett annat bra argument var “om barnet är adopterat från Sydafrika, barnets biologiska föräldrar är kriminella men den kommer till en familj och får en bra uppväxt fritt från våld och kriminalitet, blir barnet kriminellt då trots att den lever ett lugnt och bra liv?” Eftersom professorn i kriminologi Jerzy Sarnecki menar att det finns ett kriminellt arv som halveras till nästa generation och som så småning om försvinner blev det debatt om huruvida om det är användbart och om arvet är biologiskt eller socialt. Det kriminella arvet visar bara att det är en ökad risk för kriminalitet och att det inte är säkert att arvet visar sig. Klassen kom fram till att det inte låter rimligt att kriminalitet skulle ha en biologisk faktor som t.ex. beroende, utan att det helt enkelt är en inlärningsprocess. Hur har man det hemma? I skolan? Vilka umgås man med? Osv.
Femton minuter har passerat och Frida startar upp det nya ämnet som handlar om behandling och straff. Är behandling det bästa alternativet för en kriminell? Eller ska den sättas bakom galler? Betydelsen av vård för att kriminella lämnar kriminaliteten är osäker. Enligt Sarneckis färska och omfattande forskning tycks det bero på hur de dömda blir bemötta. Om dessa blir orättvist behandlade eller missförståda är det stor risk att de inte ändrar vanor när de är ute i samhället. En elev menade att orsaken till detta är för att de som är kriminella oftast blir orättvist behandlade i samhället samt dåligt bemötta. En åsikt i debatten var att före detta kriminella är bättre lämpade att förstå och hjälpa i vården. En annan debattör menade att kunskapen inom vården ändå är viktig och baserad på vetenskap men att det är viktigt att vården blir bättre på att möta de intagna.
Idag handlar brottsprevention till stor del om vård eller straff. Som tidigare nämnt är kriminalvårdens nytta högst osäker och då återstår då straff. Det finns straff av olika slag men den största är fängelsestraff. Men den strafformen är inte effektiv, menar Jerzy Sarnecki. Han ser flera nackdelar bland annat att kriminella får kontakt och bildar gäng i fängelserna så kallat prislam.
Ytterligare femton minuter har passerat och Thaer ska ta upp det sista området i debatten som handlar om instutioner. Ska instutioner agera? T.ex poliser? Hur ska samhället agera för att unga inte ska fastna i kriminalitet? Enligt Sarnecki går det inte att förutsäga en kriminell karriär. Men det är faktorer som leder till kriminalitet som det går att rikta åtgärder emot. I debatten nämndes sådana åtgärder som socialt arbete som preventivt medel. I debatten kom det fram att proportionerliga straff var viktiga i avskräckande syfte. Trots fängelset som grorund för gängbildning och tyngre kriminalitet. Eftersom kriminalvården inte tycks hjälpa kriminella att lämna kriminalitet, enligt Professor Sarnecki så är samhället tvungna att lita på fängelse som avskräckande medel, helt enkelt därför att det inte finns något effektivare medel. Det som verkar fungera som preventivt medel, och som kom fram i debatten är arbete, bostad och en framtid för att inte återfalla.
Sammanfattningsvis kom debatten fram till att de inte går att förutsäga att någon kommer att bli kriminell, eftersom kriminalitet inte beror på en faktor utan flera. Man kan bekämpa kriminalitet med sociala medel och insatser. Kriminalvården fungerar preventivt när de kriminella blir bemötta på ett bra sätt, därför är det bra att förrdetta kriminella är med och arbetar i vården, som exempelvis KRIS, Kriminellas Revansch I Samhället, gör. Även om fängelserna i viss mån göder kriminalitet så måste avskräckningsmedlet, som fängelset utgör bli kvar.
Efter en timmes lång debatt i ämnet avslutades diskussionen med att läraren pekade på hur de nya resultaten förändrade ämnet och synen på kriminalitet.
